Skola

Klasserna är för stora och lärarna för få. Varannan elev i Kumlas grundskola upplever att de saknar studiero på lektionerna och sex av tio elever har svårt att koncentrera sig. Dessutom klarar bara varannan elev de nationella proven i årskurs tre och var fjärde elev i årskurs 9 blir inte behörig till gymnasiet. Så kan vi inte ha det. Det ska inte spela någon roll vilken skola ditt barn går på. Alla elever har rätt till en lika god utbildning, trygghet och studiero.

Liberalerna i Kumla ser positivt på att det nu byggs en ny skola vid Malmen. När den är klar kommer det förhoppningsvis kunna leda till att klasstorlekarna kan minska på andra skolor. Samtidigt ser vi med oro på den otydlighet som finns kring framtiden för Haga och Fylstas skolor. Därför var vi kritiska till den skolstrukturutredning som den styrande majoriteten beslutade om under början av 2025. Alla barn klarar inte av att gå på en stor skola och i Kumla behöver det därför finnas en blandning av skolor i olika storlekar.

Allt börjar med bra lärare och ett gott ledarskap. Gång på gång ser vi hur duktiga rektorer lyfter skolor som tidigare befunnit sig i kris. Ett närvarande pedagogiskt ledarskap är också en viktig arbetsmiljöfråga för lärarna.

För att fortsatt kunna locka duktiga medarbetare till Kumla måste vi bli en mer attraktiv arbetsgivare. Bra löner och goda arbetsvillkor är avgörande faktorer, liksom lärares och övriga pedagogers möjligheter att fokusera på eleverna. Rektorer och förskolechefer ska ha förutsättningar att vara goda pedagogiska ledare. Det administrativa stödet till rektorer och lärare har förstärkts, även om vi alltid önskar mer.

Liberalerna i Kumla har i åratal kämpat för mer resurser till barn i behov av särskilt stöd. Detta för att möjligheten för barn i behov av särskilt stöd att få den hjälp de behöver idag varierar mellan Kumlas skolor. Ofta upplevs resurserna som otillräckliga. Vi har i åratal kämpat för att säkerställa att resurserna verkligen möter upp mot de faktiska behoven på skolorna och att resurserna inte som idag fördelas efter antal elever. Vi vill också se fler lärare och framför allt speciallärare för att fler barn ska klara skolan. Därför ville vi ge skolan 17 miljoner kronor mer än de styrande partierna S och M inför år 2026. Liberalerna i Kumla är det parti som vill ge mest resurser till skolan, av alla partier. Det är därför vi är Kumlas skolparti.

En annan, mer övergripande åtgärd för att möta det ökade behovet av särskilt stöd är att jobba med NPF-säkring i skolan. NPF är ett samlingsbegrepp för personer som har nedsatt förmåga att uppfatta, bearbeta och dra slutsatser om information. De vanligaste diagnoserna är ADHD, ASD/Asbergers syndrom, Tourettes syndrom och språkstörning. Dagens skola är dåligt anpassad efter elever med NPF eller NPF-liknande svårigheter. Mycket eget arbete och ansvar och mindre lärarledd undervisning, i kombination med en läroplan som primärt gynnar sådana förmågor som barn med NPF-diagnoser har svårare för, har gjort att dessa barn ibland har svårare att klara sin skolgång.

NPF-säkring innebär att skolan organiseras mer efter de elever som behöver mest stöd. Det handlar om struktur och tydlighet i instruktioner och vardagliga situationer, att ha olika typer av hjälpmedel till hands och, inte minst, att vara noga med att upprätthålla ordning och reda i klassrummet. En sådan lärmiljö är bra för alla elever – inte bara för elever med NPF-problematik. Med NPF-säkrade lärmiljöer kommer fler barn få chansen att lyckas i skolan och bli behöriga till gymnasiet.

Ordning och reda i klassrummet är a och o för att de svagaste eleverna ska få chansen att klara sin skolgång. Samma fokus på ordning och reda ska gälla också utanför klassrummet. Oacceptabla beteenden som skadegörelse och mobbning ska ge tydliga konsekvenser, där rektorn har ett tydligt mandat för att upprätthålla detta. Därför vill vi införa konsekvenstrappor på Kumlas skolor.

Liberalerna tycker att det är varje barns rätt att få utvecklas efter sina förutsättningar. Det gäller även de särskilt begåvade barnen. Dessa barn är ofta en lika stor utmaning för skolorna som de som har det svårt i skolan. Talangen kan vara svår att upptäcka eller misstolkas som koncentrationssvårigheter när barnet i själva verket bara är understimulerat. Dessa barns begåvning riskerar tappas bort eller som i värsta fall riskerar få sin skolgång förstörd. Därför måste vi säkerställa att lärarna har kompetens att möta upp också de särskilt begåvade elevernas behov.

Barn rör på sig allt mindre. Följden av detta har blivit en snabb ökning av fetma bland barn och unga samt en ökad förekomst av diabetes allt lägre ner i åldrarna. Samtidigt vet vi att det har stor effekt på både hälsan och inlärningen om man kan få barnen att röra på sig mer i skolan. Därför vill vi uppmuntra Kumlas skolor att på olika sätt arbeta med att ha mer fysisk aktivitet i skolan.

En stärkt elevhälsa. I takt med att allt fler unga uttrycker ett försämrat psykiskt mående behövs en stark elevhälsa som både arbetar förebyggande för att fånga upp de barn som riskerar att hamna i utsatthet och som arbetar mer nära och tillgängligt för eleverna. Elever som är trygga och mår bra presterar bättre i skolan – en satsning på elevhälsan kan därför också förbättra kunskapsresultaten.