Kommunens ekonomi

Kumla står, precis som Sveriges övriga kommuner och landsting, inför enorma utmaningar. Det handlar dels om kompetensförsörjning men i allra högsta grad också om ekonomi. Skatteintäkterna växer inte lika snabbt utgifterna och så har det sett ut i många år. Att växa kostar också pengar, framförallt på kort sikt. Den ständiga tillväxten har gett oss en bestående växtvärk som vi måste hantera en lång tid framöver. Kumlas ökande välfärdsåtagande måste bättre matcha skatteintäkterna och vi måste vara restriktiva med investeringar, dels för att hålla nere låneskulden men också för att alla byggnationer också innebär driftskostnader för ränta och avskrivningar.

En viktig åtgärd för att få en mer långsiktigt hållbar ekonomi är löpande effektiviseringar. Politiken måste vara modig och tydligt utmana verksamheterna att leta efter luft i systemet. Vi har i fler år föreslagit ett effektiviseringskrav på ett antal av kommunens nämnder och styrelser. Ett lägre effektivitetskrav har lagts på skolförvaltningen och inget har lagts på socialförvaltningen. Det är en tydlig markering att skolan och omsorgen är kommunens kärnuppgifter och det är dit som resurserna ska fördelas. Detta är något vi kommer att fortsätta driva på för, inte minst för att ett effektiviseringskrav också skulle tvinga oss att tydligare göra kopplingar mellan kvalitet, resultat och ekonomi. Vi ska säkerställa att vi både gör rätt saker för pengarna och gör saker rätt.

Kumla som kommunkoncern är en av landets mest belånade. Det beror dels på att vi är en kommun i tillväxt och dels för att de tidigare politiska majoriteterna gjort ett antal stora felprioriteringar. Det är framför allt våra två fastighetsbolag som står för skulderna. För att minska kommunkoncernens höga skuldsättning krävs flera åtgärder. För det första krävs det att kommunens bolag börjar betala av på sina skulder för att frigöra utrymme för nya investeringar, alltså ett amorteringskrav. För det andra måste bolagen sälja av fastigheter, också det för att frigöra pengar för nya investeringar. Det är något som nu faktiskt börjar hända och som Liberalerna föreslagit i flera år.

Men kommunen har inte bara dessa bolag. Vi är även delägare i Kumbro utveckling, Kumbro vind, Örebro flygplats och Scantec AB. Tidigare var vi också delägare i Biogasbolaget Mellansverige, ett bolag som efter många år av ständiga och stora förluster till slut såldes av. Dessa bolag har genom åren fått många miljoner i ekonomiskt bidrag från kommunen, inte sällan just för att de inte lyckas göra vinst eller ens bära sig själva. Inget av bolagen kan anses tillhöra det kommunala uppdraget. Vi i Liberalerna är kraftiga motståndare till den här typen av slösaktighet med skattebetalarnas pengar. Därför vill vi att kommunen säljer sina andelar i bolagen och slutar investera i sådana riskprojekt som väl kan skötas av det privata näringslivet istället för att investera i välfärden.

Vi behöver få in fler företag som vill bygga och driva verksamhet i Kumla, även inom den offentliga sektorn. Om vi kan få duktiga och seriösa företag att bygga och driva förskolor, skolor och äldreboenden kan kommunen tillgodose det ökade behovet utan att själv stå för investeringen. Driftskostnaden har vi oavsett om vi själva eller en privat aktör är utföraren.