Integration

Det civila samhället gör varje dag en ovärderlig insats för både asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, något som vi som kommun ska fortsätta skapa bra förutsättningar för. Vi har också sett hur samhället ställer upp när läget blir akut eller står upp mot hot och rasism.

Ska Sverige fortsätta vara ett öppet land och samtidigt vara en välfärdsstat så måste vi också ställa krav på nyanlända. Vi ska ha höga förväntningar på att de som vill stanna här gör sitt bästa för att bli en del av det svenska samhället. Det handlar om att lära sig språket, att aktivt söka arbete och att följa de lagar och regler som gäller i Sverige.

Vägen till integration går genom jobben och språket. Egenförsörjning ökar friheten för människor och arbetsplatsen eller skolan ofta är det bästa stället att lära sig språket på. Särskilt viktigt är det att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden. Det sägs att om vi lyckas integrera en kvinna – så integreras en hel familj. Barnen ser sin mamma gå till jobbet, hon lär sig språket på jobbet och tjänar sina egna pengar och har därmed större möjligheter att lämna en destruktiv relation.

Kumla kommun sedan några år tillbaka arrangerat så kallade trygghetsdagar där politiker, företagare och föreningsrepresentanter deltar. Det är ett forum för diskussion och framför allt för att hitta nya arbetssätt att öka tryggheten i Kumla. Flera nya projekt har tillkommit efter dessa trygghetsdagar där ”Mamma United” är ett bra exempel. Det är Kumla Bostäder som inlett ett samarbete med den ideella föreningen Mamma United. Syftet är att stärka mammor i utsatta områden så att de mer ska kunna påverka sin egen livssituation. Tanken är också att det arbetet ska leda fram till att deras barn ska kunna växa upp till starka, trygga och friska individer. Liberalerna ser positivt på de initiativ kommunen tagit med trygghetsdagarna och vi ser också positivt på de projekt Kumla Bostäder driver.

För de som kommer hit och har låg utbildningsbakgrund måste vi kunna erbjuda jobb som inte kräver någon formell utbildning. Det är fullt möjligt. Behovet av servicetjänster i skola, vård och omsorg är stort. Exempelvis behövs måltidsvärdar, hemservicepersonal och vårdbiträden för att avlasta medarbetarna. Det är också ett sätt att se till att alla våra medarbetare ska jobba på toppen av sin kompetens, dvs. man gör det man är utbildad till. På så sätt kan kommunen också effektivisera sina verksamheter och samtidigt skapas möjligheter för fler att få in en fot på arbetsmarknaden. Vi behöver också fler praktikplatser så att de kunskaper och kompetenser som finns hos de nyanlända tas tillvara.

Bostadssegregationen handlar inte bara om att personer med utländsk bakgrund utgör majoriteten av de boende i ett bostadsområde, utan framförallt att personer av en viss inkomstgrupp dominerar bostadsområdet. Det gäller även inrikes födda. Utanförskapsområden präglas ofta av att de boende har både låga inkomster och lägre utbildningsnivå. Forskning visar också att en arbetslös person har svårare att få jobb om många i dennes bostadsområde också är arbetslösa. Det finns även ett starkt samband mellan bostadsmarknaden och arbetsmarknaden där arbetsgivare lätt dömer personer utifrån var de är bosatta. Därför måste bostadssegregation motverkas, exempelvis genom att öka spridningen av billiga bostäder. Det kan Kumla bli betydligt bättre på.

Med en lyckad integration kommer de tidigare årens invandring att vara precis det arbetskraftstillskott som vi behöver och mångfalden kommer att berika vårt land. Vi vill att kommunen ska sätta upp mål som relateras till integrationen för att vi ska kunna utvärdera hur integrationsarbetet faller ut.